Grundkravet för sammanhållning inom familjen är att du och dina barn upprätthåller bra kommunikation med varandra. Vi ger dig tips på hur kommunikationen mellan dig och dina barn fungerar.
Den klassiska platsen för kommunikation mellan barn och föräldrar är matbordet. Middag är ofta den enda tidpunkten på dygnet då alla familjemedlemmar är tillsammans. Det är vettigt att sätta upp en vana och tradition att alla berättar om sina upplevelser av dagen vid middagen. Vid matbordet som vid andra tillfällen gäller följande för god kommunikation: tvinga inte barn att prata. Om barnet uppmanas att tala direkt reagerar det ofta med en blockering. Det är bättre att bara visa intresse och uppmärksamhet. En ”dörröppnare” som ”Ta dig tid, vi lyssnar på dig” kan ofta få igång en konversation.
2. Ögon- och kroppskontakt
När det kommer till kommunikation är det viktigt för barn att man engagerar sig i samtalet och tar det på allvar. Det bästa man kan göra är att vara i ögonhöjd med barnet, få ögonkontakt med det och kanske till och med ta dem i händerna eller axlarna. Så här visar du honom att du nu bryr dig fullt ut om barnet. Detta ger ditt budskap den nödvändiga klarheten och styrkan.
3. Lämpligt beteende
När barn kommunicerar måste de matcha de olika nivåerna som kroppsspråk, ansiktsuttryck och språk. Om du förmanar ditt barn måste du också se seriös ut och inte le, även om du tyckte att brottet var så roligt. Om du pratar seriöst med ditt barn bör du ha en seriös attityd och ansiktsuttryck. Å andra sidan motsäger du dig själv och samtalet når inte det avsedda syftet eftersom barnet inte kommer att förstå dig.
4. Tydliga påståenden
I När det kommer till kommunikation är det viktigt för barn att man begränsar sig till tydliga uttalanden i samtalet och inte ställer komplexa frågor. Särskilt yngre barn är ofta överväldigade med flera val, som ”Vill du spela dockteater med mig eller gå till skogen eller lekplatsen?”. Som ett resultat kan de inte bestämma sig och fortsätter att ändra uppfattning. Så begränsa ditt erbjudande och barnets valmöjligheter till två eller ännu bättre, bara en möjlighet, som du formulerar i en tydlig mening, som: ”Jag skulle vilja spela dockteater med dig.”
5. Aktivt lyssnande
Att lyssna betyder mer än att bara låta den andra personen prata färdigt. Aktivt lyssnande innebär att försöka förstå vad den andre säger. Sammanfatta med dina egna ord vad den andre sa, för att få rätt förståelse. Om du är osäker, fråga vad den andra personen menade.
När du kommunicerar med barn bör du vara lyhörd för deras känslor. Till exempel, om ditt barn rapporterar ett slagsmål med en vän kan du ge honom eller henne följande feedback: ”Ni två hade ett bråk där. Det är därför du är arg och ledsen nu.”
6. Lägg inte fram färdiga lösningar
Aktivt lyssnande är svårt för många föräldrar. De känner att de som föräldrar behöver ge råd till sina barn och erbjuda dem färdiga lösningar. Det gör kommunikationen för barn ensidig och hindrar dem från att hitta egna lösningar och utveckla sin självständighet. Håll därför tillbaka din egen åsikt när ditt barn tar upp ett problem. Ge honom tid att beskriva problemet och utveckla sina egna möjliga lösningar
7. Jag-budskap
En gyllene regel för kommunikation – formulera så kallade jag-budskap istället för otydliga eller anklagande du-påståenden. Jag-budskap uttrycker känslor och önskemål, undviker argument och säkerställer en tolerant samexistens. Jämför själv vilken formulering som är bäst: ”Du kan ta ut soporna” eller ”Jag har mycket att göra just nu. Jag skulle bli glad om du kunde ta ut soporna”.
8. Ha inga tabu-ämnen
För framgångsrik kommunikation är det avgörande att barn kan prata om allt de har sett och hört, kunna öppet uttrycka och prata om sina känslor och uppmuntras att säga vad de tycker. Detta är det bästa sättet att främja dina barns utveckling. Oavsett om det är smärtsamt, trevligt eller en ond gärning, är det bäst om du har ett öppet öra för varje ämne. Helst bör du inte ha några ämnesförbud och tabun i familjekommunikation.
9. Familjeråd
Du kan också överväga att inrätta ett familjeråd. Detta främjar familjekommunikation och fungerar så här: En viss tid i veckan samlas hela familjen och diskuterar ämnen som berör alla familjemedlemmar, som hur man spenderar helgen tillsammans eller fördelningen av hushållssysslorna.
Det är viktigt att alla deltagare har lika rättigheter. Beslut är endast giltiga om alla håller med dem. I familjerådet lär sig barn tidigt att ta ansvar och att hitta en gemensam lösning genom diskussion. Det ger också ett viktigt bidrag till demokratisk utbildning
Ett annat viktigt ämne, som också kräver tillräcklig kommunikation, är användningen av modern teknik, såsom en surfplatta. Hur länge orkar ett barn med det? Vad finns det att tänka på?
